Ett dataintrång inträffar när en obehörig person, genom olika metoder, skaffar sig tillgång till ett system eller information som den inte har rätt att använda eller ansluta till. Cyberattacker är kanske det första många tänker på när man hör ordet dataintrång, och det är ett klassiskt exempel. Men dataintrång handlar inte enbart om cyberattacker.
Inom exempelvis vården har personalen tillgång till patientjournaler för att utföra sitt arbete. Om en anställd läser en patients journal utan att det är kopplat till arbetsuppgifterna, betraktas det som ett dataintrång. Här handlar det alltså inte om en teknisk attack, utan om ett missbruk av åtkomst som personen i sig har rätt att använda – men inte i det specifika fallet.
Trots att dataintrång sker på olika sätt, kommer den här artikeln främst att fokusera på cyberattacker – de tekniska och ofta systematiska angreppen som utgör ett av de största hoten mot moderna, uppkopplade verksamheter.
Olika typer av dataintrång
Ett dataintrång kan ske på flera olika sätt och metoderna som en angripare kan ta sig in på förändras och utvecklas med tiden. Hur man än vrider och vänder på det så sker dataintrånget alltid genom att en angripare utnyttjar en sårbarhet i ett system eller i organisationen. Här är några exempel på hur ett dataintrång inträffar.
Genom inloggningsuppgifter
Att använda inloggningsuppgifter är en av de vanligaste metoderna för att genomföra ett dataintrång. Även om själva stölden av inloggningsuppgifterna inte alltid räknas som ett dataintrång, kan det betraktas som förberedelse till dataintrång. När angriparen väl har fått tag på inloggningsuppgifter kan de logga in i ett system och agera som om de vore en legitim användare, till exempel en anställd, vilket gör det svårt att upptäcka.
Inloggningsuppgifter kan stjälas på flera sätt. En vanlig metod är phishing, där angriparen lurar användaren att lämna ut sina uppgifter via falska mejl eller webbplatser som efterliknar legitima tjänster. Ett annat sätt är att angriparen köper stulna lösenord på den Darkweb, där inloggningsuppgifter från tidigare dataintrång ofta säljs. Dessutom används ofta automatiserade program som testar tusentals fördefinierade lösenord i så kallade brute force eller fuzzer attacker. Denna metod är särskilt effektiv om användare har valt enkla eller återanvända lösenord från andra webbplatser och tjänster.
Genom sårbarheter i ett system
Varje år upptäcks över 18 000 mer eller mindre allvarliga sårbarheter i olika system. En sårbarhet är en svaghet eller brist i ett system som en angripare kan utnyttja för att få obehörig åtkomst, störa tjänster eller orsaka skada. Dessa svagheter kan uppstå av flera olika orsaker, exempelvis:
-
Programmeringsfel:
Koden kan innehålla buggar som gör systemet sårbart för attacker. -
Felaktig konfiguration:
En bristfällig inställning, som öppna portar eller svaga lösenord, kan ge obehöriga åtkomst. -
Outdaterad mjukvara:
System som inte har uppdaterats med de senaste säkerhetsfixarna är särskilt sårbara. -
Designfel:
Grundläggande säkerhetsmekanismer kan ha missats i systemets arkitektur.
Genom skadlig kod (Malware)
Skadlig kod, eller malware (från engelskans ”malicious software”), är program som utan din vetskap installeras i dina system för att utföra skadliga handlingar. Malware kan användas för en rad olika ändamål som till exempel att stjäla känslig information, sabotera verksamheten eller skapa bakdörrar som möjliggör dataintrång i framtiden. Denna typ av hot är mycket vanlig och anpassas ständigt för att kringgå säkerhetssystem.
Genom Man-in-the-Middle-attacker
En Man-in-the-Middle-attack (MITM) inträffar när en angripare placerar sig mellan två parter som kommunicerar, exempelvis mellan en anställd och företagets server. Genom denna position kan angriparen fånga upp det som servern skickar, läsa eller ändra informationen och därefter skicka den vidare till den anställda – ofta utan att någon märker vad som pågår.
MITM-attacker är en form av dataintrång eftersom angriparen får åtkomst till data som den inte har rätt till. Det handlar om obehörig åtkomst till, och potentiellt ändring av känsliga uppgifter som lösenord, finansiella transaktioner eller annan företagskritisk information.
Man in the middle attacker är särskilt farliga eftersom de ofta är svåra att upptäcka, samtidigt som de kan få allvarliga konsekvenser. MITM-attacker är ett bra exempel varför man aldrig ska ansluta till publikt öppna nätverk. Visst, VPN hjälper men är ingen långsiktig lösning.
Från insidan
Alla dataintrång behöver inte komma från externa aktörer. I vissa fall kan en nuvarande eller tidigare anställd använda sin tillgång till företagets system för att obehörigen stjäla, manipulera eller skada data. Även om personen har legitima behörigheter kan handlingen fortfarande räknas som ett dataintrång om syftet inte är godkänt av arbetsgivaren.
Dessa typer av hot kan vara avsiktliga, som när någon medvetet tar med sig känsliga kunduppgifter till en ny arbetsgivare, men de kan också ske av misstag. Ett exempel på det senare är om en anställd av misstag delar känslig information till fel mottagare. Även om oavsiktliga handlingar vanligtvis inte räknas som dataintrång, kan de ändå leda till allvarliga konsekvenser, som att företagets säkerhet äventyras eller att GDPR-regler bryts.
Insiderhot utgör en betydande risk för organisationer, särskilt eftersom de kan vara svårare att upptäcka och förebygga än externa attacker.
Vad säger lagen?
Här i Sverige regleras dataintrång främst genom brottsbalken (BrB), som är den grundläggande lagen för brott och straff. Enligt 4 kap. 9 c § i brottsbalken är dataintrång ett brott som innebär att någon obehörigen bereder sig tillgång till ett datasystem eller data, eller på annat sätt obehörigen påverkar data i ett system.
Brottet delas upp i tre nivåer beroende på hur allvarlig gärningen är:
Ringa dataintrång:
Om intrånget bedöms som mindre allvarligt, exempelvis om skadan är obetydlig eller intrånget har skett av oaktsamhet.
Straff: Böter.
Normalgraden av dataintrång:
Detta är den vanligaste nivån och omfattar brott som innebär viss skada eller risk.
Straff: Böter eller fängelse i upp till 2 år.
Grovt dataintrång:
Om intrånget har orsakat omfattande skada, varit av särskild art, eller inneburit stor fara för rikets säkerhet, ett företag eller ett stort antal individer.
Straff: Fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.
Svensk lag har på senare år förstärkts för att möta nya hot från cybersäkerhetsperspektiv. Ett exempel är att grova dataintrång nu kan ge upp till 6 års fängelse, vilket signalerar att staten ser mycket allvarligt på den typen av brott. Lagstiftningen utvecklas också kontinuerligt för att hantera nya tekniska hot och metoder som används av cyberkriminella.
Efter dataintrånget
När ett dataintrång inträffar kan det kännas som om tiden står stilla. Den första chocken av att upptäcka att systemet har blivit föremål för ett dataintrång följs snabbt av insikten om att åtgärder måste sättas in omedelbart. Men vad händer egentligen efter ett dataintrång, och varför är det så avgörande att hantera situationen korrekt?
Ett dataintrång lämnar sällan ett företag eller en organisation oberörd. Skadorna kan vara synliga – system som är nedstängda, data som har försvunnit, eller information som har blivit offentliggjord. Men konsekvenserna sträcker sig ofta mycket längre än det som märks direkt.
En vanlig följd är ekonomiska förluster, både genom direkta kostnader för att reparera systemen och indirekta konsekvenser som förlorade kunder och affärer. Kunder och samarbetspartners kan tappa förtroende för en verksamhet om deras data har läckt eller om säkerhetsåtgärderna visar sig vara otillräckliga. Ett intrång skadar ofta inte bara företagets ekonomi utan också dess rykte, vilket kan ta år att bygga upp igen.
Efter ett intrång handlar mycket om att begränsa skadorna och återställa förtroendet. Det är viktigt att förstå hur intrånget kunde ske. Var det ett fel i tekniken, en mänsklig miss eller ett systematiskt angrepp? Utan en tydlig bild av vad som hände riskerar företaget att drabbas av fler liknande intrång i framtiden.
Dessutom krävs ofta kommunikation – både internt och externt. Medarbetarna behöver veta vad som hänt och hur de ska agera framåt. Kunder och samarbetspartners behöver informeras, särskilt om deras data kan ha påverkats. Det är en balansgång mellan att vara transparent och att undvika panik. Dataintrång är negativt men på lång sikt och om man verkligen tar intrånget på allvar kan det också vara en lärdom. Det tvingar företag att tänka om sina säkerhetsrutiner och investera i bättre skydd. Men den resan är inte alltid så enkel. Det krävs tid, resurser och framförallt en kulturförändring där säkerhet prioriteras på alla nivåer i organisationen, vilket kanske inte passar alla organisationers uppsättning.
Efter ett dataintrång är frågan inte bara hur man hanterar situationen i stunden, utan också hur man rustar sig för att undvika att något liknande sker igen. Ett intrång är inte slutet – det är början på ett arbete som aldrig riktigt tar slut.
Kontakta oss om du vill veta mer om hur vi arbetar proaktivt med tekniska system och organisatoriska lösningar för att öka skyddet mot dataintrång.
