Introduktion
AI ur ett GDPR-perspektiv
Artificiell intelligens är väldigt omdiskuterat idag. Bortser man ifrån den något morbida diskussionen kring mördarrobotar och världens undergång, så hittar man snabbt de positiva delarna. De som har potentialen att förändra världen, samhällen, företag och kan skapa värde för den enskilda individen. Men det finns också en hel del risker.
Stora möjligheter, och risker
Även om AI medför många möjligheter för företag måste de vara medvetna om de juridiska aspekterna av AI, särskilt när det gäller personuppgiftsbehandlingar. Dataskyddsförordningen (GDPR) är en central del av detta juridiska landskap och etablerar viktiga principer och skyddsåtgärder för att skydda individers rättigheter och integritet. I denna artikel kommer jag att utforska och lägga fram riskerna med AI ur ett GDPR-perspektiv. Jag kommer också att erbjuda konkreta tips för att förebygga dessa risker.
Vi börjar med att utforska riskerna kopplade till användningen av artificiell intelligens ur ett GDPR-perspektiv. Vi kommer att fokusera på de potentiella farorna och de juridiska aspekterna av AI när det handlar om behandlingen av personuppgifter.
Behandlar för omfattande och detaljerade personuppgifter
AI har förmågan att effektivt och snabbt samla in och behandla stora mängder personuppgifter. Det föreligger inte alltid tydliga ändamål, utan ett sådant system kan potentiellt samla in och hantera en omfattande mängd olika personuppgifter tillhörande en och samma person. Risken är då att känsliga eller onödiga uppgifter också samlas in och hanteras, vilket kan bryta mot GDPR:s principer om dataminimering och ändamålsbegränsning.
Rätten till information och öppenhetsprincipen
Svårigheten uppstår när man försöker förmedla komplex information om hur AI-algoritmer behandlar personuppgifter, vilket är ett krav enligt GDPR:s öppenhetsprincip och rätten till information. Utmaningen här är att dessa AI-algoritmer ofta är tekniskt komplicerade och svåra att förklara på ett begripligt sätt för användarna. Detta gör det problematiskt att upprätthålla fullständig transparens och tillhandahålla tydlig information om behandlingen av personuppgifter enligt GDPR. Ett annat problem kan vara bristen på tydlig information om hur länge personuppgifter kommer att lagras och hur användarna kan utöva sina rättigheter enligt GDPR, som exempelvis rätten till tillgång, radering och rättelse. Detta kan göra det utmanande för användare att ha kontroll över sina personuppgifter och fatta informerade beslut om hur de ska hanteras.
Dessutom kräver GDPR att individer ska få klara och begripliga förklaringar om beslutsfattandeprocessen, vilket ger dem möjlighet att förstå och ifrågasätta grunderna för besluten.
Automatiserade beslut
När AI-system används för att ta beslut med potentiella juridiska konsekvenser för individer, som exempelvis beslut om anställning eller kreditgodkännande, blir det viktigt att skydda individens rättigheter enligt GDPR. Denna lagstiftning fastställer att individer har rätt till mänsklig inblandning för att säkerställa att människor är involverade i betydelsefulla beslut. Dessutom kräver GDPR att individer ska få klara och begripliga förklaringar om beslutsfattandeprocessen, vilket ger dem möjlighet att förstå och ifrågasätta grunderna för besluten. Slutligen, om någon anser att beslutet är orättvist eller felaktigt, ger GDPR dem rätt att överklaga, vilket ger extra skydd när AI-system används för beslut som kan påverka individers liv och rättigheter.
Säkerhet och personuppgiftsincidenter
När det gäller AI-system är det viktigt att vara medveten om risken för personuppgiftsincidenter. Eftersom dessa system har åtkomst till, och kan använda både en stor mängd personuppgifter och ibland även känsliga personuppgifter för sin träning och funktion, är det avgörande att skydda den kommunikationen och informationen enligt GDPR. Om säkerheten inte hanteras korrekt kan det leda till personuppgiftsincidenter, vilket innebär oavsiktlig exponering eller missbruk av personuppgifter. Företag måste därför vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och hantera sådana incidenter.
Förebyggande åtgärder för att minimera risker:
Konsekvensbedömning för dataskydd (DPIA):
Det första steget vid en implementering av ett AI-verktyg i er verksamhet bör vara att utföra en grundlig konsekvensbedömning för att identifiera och bedöma potentiella risker utifrån dataskydd. Detta bör inkludera en analys av hur AI-systemet samlar in, behandlar och använder personuppgifter. Genom att identifiera och bedöma risker i förväg kan ni vidta lämpliga åtgärder för att minska riskerna och arbeta dataskyddsenligt.
Dataminimering:
Ni bör noggrant överväga vilka data som samlas in och används av AI-systemet. Genom att tillämpa principen om dataminimering kan onödig insamling av personuppgifter undvikas, vilket minskar risken för att bryta mot GDPR. För att göra det, bör du begränsa insamlingen och användningen av data till enbart det som är nödvändigt för systemets funktion. Undvik att lagra överflödig information och se till att du har klara syften och ändamål med de personuppgifter du samlar in.
Tydlig informationsgivning:
Ni bör se till att individer får tydlig och förståelig information om hur deras data behandlas och används i samband med ett AI-system. Detta kan uppnås genom att tillhandahålla transparenta integritetspolicyer och användarvillkor. En välskriven integritetspolicy som förklarar användningen av AI i verksamheten bör bland annat tydligt definiera syftet med AI-systemet och hur det kommer att användas för att uppnå detta syfte. Det är viktigt att ange vilken typ av data som kommer att samlas in och hur den kommer att behandlas i systemet. På så sätt kan individer få insyn och förstå hur deras personuppgifter kommer att användas.
Låt inte AI ta egna beslut i känsliga situationer:
Det är viktigt att människor hanterar känsliga beslut. Även om AI-verktyg konstant utvecklas, löper det alltid en risk att informationen kan vara felaktig. I en sådan situation är det positivt att ha en medarbetare som tar det sista beslutet.
Avslutande ord:
Organisationer förstår att AI system är viktiga för deras verksamhet. Jag tror att AI och GDPR kommer att fortsätta utvecklas parallellt för att hantera de utmaningar och möjligheter som tekniken och framtiden erbjuder.
EU planerar att reglera användningen av AI genom AI Act, som är världens första omfattande AI-lagstiftning. Lagstiftningen klassificerar AI-system efter risknivå och reglerar dem olika beroende på risk. AI-system med oacceptabel risk, såsom manipulering av beteende och social poängsättning, kommer att förbjudas. Högrisk-AI-system måste registreras och genomgå bedömning före marknadslansering.
Inom EU måste vissa AI-system registreras i en databas. Det gäller åtta områden, inklusive användning av AI för att identifiera människor med biometri, hantering av viktig infrastruktur, utbildning, arbete och anställning, tillgång till tjänster och förmåner, rättsväsendet, gränsskydd, och juridisk tolkning. Syftet är att ha koll på dessa system och säkerställa ansvarsfull användning. Lågrisk-AI-system kräver minimal transparens. Generativa AI-system måste uppfylla transparenskrav, inklusive att ange att innehåll genererats av AI. EU-parlamentet antog sin förhandlingsposition om AI Act den 14 juni 2023, och förhandlingar pågår med medlemsländerna för att nå en överenskommelse.
