Sverige är som de flesta nationer beroende av export- och import. Export- och importföretagen anses av många vara stommen i svensk ekonomi och en viktig faktor i internationella sammanhang vid politiska förhandlingar och liknande.
Inte minst vårdsektorn är starkt beroende av internationella leveranskedjor för läkemedel, medicinsk utrustning och tjänster, vilket innebär att geopolitisk instabilitet kan få allvarliga konsekvenser för tillgången till dessa kritiska resurser.
För Sverige, liksom för många andra länder, innebär detta att säkerställandet av en stabil och säker leveranskedja är av yttersta vikt.
Läkemedelsförsörjning i den svenska vårdsektorn
Läkemedelsförsörjningen i Sverige är en komplex process som involverar flera aktörer – från internationella läkemedelsföretag till lokala apotek och sjukhus.
Sverige importerar en stor del av sina läkemedel från andra länder, vilket innebär att den svenska vården är beroende av globala leveranskedjor. Dessutom är exporten av just läkemedel en av Sveriges största och viktigaste exportvaror, och ger stora intäkter varje år.
Faktum är att läkemedelsexporten från Sverige är mer än dubbelt så stor som den svenska läkemedelsanvändningen, vilket påvisar hur viktig läkemedelssektorn är för svensk ekonomi och hur beroende vi är av globala leveranskedjor.
För att säkerställa såväl svensk exportkraft, som att patienterna får de mediciner de behöver, krävs en effektiv och pålitlig logistik- och distributionskedja.
Geopolitisk instabilitet och dess konsekvenser
Geopolitisk instabilitet, såsom konflikter, politiska kriser och naturkatastrofer, kan snabbt leda till störningar i de globala leveranskedjorna.
Ett aktuellt exempel är konflikten mellan USA och Kina, som redan har lett till handelssanktioner och restriktioner, och risken för ett reellt handelskrig är överhängande.
Då kan man fråga sig vad detta har med oss i EU att göra. EU skapades från början som ett frihandelssamarbete och den gemensamma inre marknaden är viktig för europeisk såväl som svensk tillväxt. I dag är dock konkurrensen i allt högre grad global och ökade handelshinder påverkar därför även EU. I realiteten kommer det troligen vara svårt för EU att stå emot den ökande protektionismen om USA och Kina driver på i den riktningen.
På samma sätt har kriget i Ukraina och de efterföljande sanktionerna mot Ryssland skapat osäkerhet och fördröjningar i leveranskedjorna inom Europa, och vi ser även att säkerhetsläget i röda havet påverkar. Runt 30% av världens alla varor fraktas genom just det området, vilket gör det kritiskt för leveranskapaciteten runtom.
För Sverige innebär dessa geopolitiska faktorer att sjukhus och vårdinrättningar kan stå inför brist på viktiga läkemedel och utrustning. Detta påverkar inte bara den dagliga vården utan kan också leda till ökade kostnader och förseningar i behandlingar.
Det finns också mer subtila eller indirekta risker att ta hänsyn till. Exempelvis kan det vara så att svenska vårdgivare, eller deras underleverantörer, använder sig av cybersäkerhetstjänster med Israelisk personal – vars leveranser kan påverkas i takt med att samma resurser ianspråktas av landets militär.
Utmaningar för svensk vård
Geopolitikens återkomst och frihandelns tillbakagång kan enligt flera bedömare innebära dåliga nyheter för Sverige som såväl export- som importland. Utmaningarna är många och svårnavigerade, och kan kategoriseras som följer:
-
Beroendet av internationella kontakter
En stor del av de läkemedel och den medicinska utrustning som används i Sverige importeras från andra länder och skapar beroenden i svensk materiel- och läkemedelsförsörjning.Åt andra hållet är det dessutom lika kritiskt för Sverige att den delen av vårdmateriel och läkemedel som går på export får flyta friktionsfritt, då den utgör en stor ekonomisk för svenska företag såväl som för den svenska ekonomin på en högre nivå.
Detta beroende gör vårdsektorn sårbar för internationella störningar. -
Långa leveranstider och logistiska hinder
Geopolitiska konflikter kan leda till längre leveranstider och ökade logistiska kostnader – eller i värsta fall helt uteblivna leveranser, vilket påverkar tillgängligheten av kritiska produkter. Detta i sin tur kommer att påverka patientsäkerheten och tillgång till kvalitativ vård. -
Regulatoriska utmaningar
Skillnader i regleringar mellan länder kan försvåra en redan pressad situation, särskilt i tider av politisk spänning. Tullhinder och handelsregler används ofta som en bricka i förhandlingar och påverkar tillgängligheten av importvaror. Dessutom kan man se EU:s höga ambitioner som lovvärda, men de höga kraven är svåra att efterleva för många och riskerar att försvaga Europa på den globala scenen.
Strategier för att säkerställa en stabil och säker leveranskedja
För att möta dessa utmaningar och säkerställa att den svenska vården har tillgång till nödvändiga resurser, krävs en rad strategiska åtgärder:
-
Förståelse och diversifiering av leveranskedjan
Genom att diversifiera sina leverantörer kan svenska vårdinrättningar minska beroendet av enskilda länder eller regioner. Detta innebär att skapa partnerskap med leverantörer i olika delar av världen och upprätta redundanta leveranskedjor.
Förutom att titta på direkta leverantörer är det även av vikt att underrätta sig om underleverantörer och dess påverkan på leverantörens förmåga och leveranskapacitet. Generellt bör man skaffa sig en bild av hur organisationens beroenden ser ut baserat på hela leveranskedjan. -
Implementera en strategisk omvärldsbevakning
För att hålla sig underrättad kring geopolitiska förändringar och dess påverkan på leveranskedjan är det viktigt att sätta upp och underhålla en strategisk omvärldsbevakning, integrerad i det ordinarie säkerhetsarbetet. Så kallad intelligence management (internlänk) handlar om att arbeta strategiskt med underrättelser genom att samla in, bearbeta, analysera och presentera information för att bättre förstå den kontexten man verkar inom, och i förlängningen förstå och hantera hot som kan drabba organisationen. -
Strategisk lagerhållning
Att bygga upp strategiska lager för att säkerställa tillgång av kritiska läkemedel och medicinsk utrustning är viktigt för att hantera plötsliga störningar. Det kan innebära att hålla extra lager av viktiga förnödenheter och läkemedel. -
Leverantörsbedömning och kvalificering
Genomför regelbundna bedömningar av leverantörer för att säkerställa att de uppfyller kvalitets- och leveranskrav. Detta kan inkludera såväl revisioner som inspektioner. Se över leverantörsavtal och vilka krav som gäller för leverantörer, såväl som dess underleverantörer.
Implementera en genomtänkt kvalificeringsprocess för nya leverantörer för att säkerställa att de kan uppfylla organisationens behov även i händelse av störningar. -
Samarbete och informationsdelning
Delta i lokala och internationella nätverk och forum för informationsdelning om leveranskedjor och hot. Det kan ex. inkludera nationella och regionala sjukvårdsorganisationer och branschgrupper.
Samarbete med andra vårdinrättningar: Samarbeta med andra vårdinrättningar för att dela resurser och information vid leveransstörningar. -
Riskbedömning och beredskapsplanering
Att regelbundet genomföra riskbedömningar och utveckla beredskapsplaner för olika scenarier av geopolitisk instabilitet kan hjälpa vårdaktörer att vara bättre förberedda på att hantera störningar.
Framtidsperspektiv
För att den svenska vården ska kunna möta framtida utmaningar är det avgörande att kontinuerligt utvärdera och förbättra sina strategier för leveranskedjan. Geopolitisk stabilitet är en faktor som ligger utanför vårdsektorns kontroll och därför kan kännas komplext och stressande. Genom att implementera genomtänkta och flexibla strategier kan man dock minska dess negativa inverkan kraftigt.
Många vårdaktörer har redan tagit och fortsätter att ta viktiga steg i denna riktning. För att stärka dessa insatser ytterligare krävs fortsatta investeringar i säkerhet, innovation och samarbeten över gränserna.
